NYHET! Unik analys av Fennoskandias hotade termikflyttande fåglar

Flyttande landfåglar, i synnerhet termikflyttare, undviker i största möjliga utsträckning att flyga över öppet hav. Följaktligen koncentreras de till strategiska platser i landskapet – så kallade flaskhalsar. För första gången identifieras bevarandeviktiga flask­halsar där hotade termik­flyttande fåglar koncentreras i Sverige, Danmark, Finland och Norge (Fenno­skandia). Analys och specialkartor bygger på 140 000 rapporter av­seende 31 miljoner fåglar av nio röd­listade rovfågelarter; havsörn, kungsörn, bivråk, fjällvråk, blå kärrhök, ängshök, duvhök, pilgrimsfalk och brun glada samt vit stork och trana (de flesta upptagna som särskilt hänsyns­­krävande i EU:s Fågeldirektiv). Räkningarna är gjorda av tusentals ideella ornitologer (sträck­räknare) och inrapporterade till nationella databaser. Analyserat material omfattar mångåriga data fram till och med november 2017.

För rovfåglarna bivråk, fjällvråk, havsörn, blå kärrhök och för tranan finns omfattande data­underlag som möjliggör säker artvis identifiering av flaskhalsar på kommunal planeringsnivå. Följande viktiga flaskhalsar (för 4–10 av arterna) identifieras i rapporten (namn här förkortade) :

1) Falsterbo–Stevns Klint
2) N. Öresund: Hellebæk–Hittarp
3) S. Östersjön: Ottenby/Torhamn–Bornholm–Rügen/Polen
4) SV Östersjön: södra Danmark–Tyskland
5) Stockholms södra skärgård
6) Kvarken: Korsnäs/Vasa–Björkö/Holmöarna–Västerbotten
7) Skagen–Bohuskusten
8) Ålands hav/Skärgårdshavet
9) V. Finska Viken: Hangö/Porkala–Estland

De  flesta flaskhalsarna är idag dåligt skyddade. Skall den biologiska mångfalden säkras, föreslås i rapporten därför att höga konstruktioner undviks i de utpekade flaskhalsområdena eftersom luft­rummen är livsavgörande för de hotade fåglarna. Kustnära områden inom flask­halsarna är särskilt viktiga att skydda, då termikflyttarna vid avfärd övergår från (högre) termikflykt till (lägre) mer energikrävande aktiv flykt över havet, och vice versa vid ankomst. Rapportens 123 specialkartor bör även tillämpas i lokal och regional fysisk planering.

Flyttningen, särskilt under vårsäsongen, för flera av de aktuella rov­fågel­arterna sker i flaskhalsar där statlig övervakning idag saknas – något som behöver åtgärdas. En samhälls­ekonomisk skattning av genom­förd frivillig övervakning landar på 43–320 miljoner SEK.

Finansiär: Marie-Claire Cronstedts Stiftelse.
Frågor besvaras av författaren på per@voxnatura.se eller 070-3708474.
Hela rapporten finns här: https://www.umu.se/arktiskt-centrum/aktuellt/nya-publikationer